det sticker i halsen på mig så det heter duga.

svårt att säga att man är glad just nu blir så rädd när jag insett att man inte får träffa sin solstråle på ett tag vill det sig riktigt illa så är det inte förrän nästa år fyfan får tårar i ögonen av bara tanken :(

vem skall jag kunna ha dessa snacken med vem skall jag vända mig till med allt som finns i skallen på mig??

älskar dig så mycket du vill inte veta hur hemskt detta känns :(

ibland önskar jag så mycket att jag kunde fly från mina egna problem.

Det gör lika ont idag som det gjorde igår kväll att jag står ut kan jag inte förstå. vem klarar sig utan att ha någon som man verkligen vill vara med här i stan, känner mig inte dirkekt glad inom mig :( jag vill inte vara med längre det är hopplöst. fan att jag skulle komma in på detta igår hade jag inte gjort det hade jag inte gråtit floder i själen.